Skatteverket, Akademin Valand och verkligheten 

Hur tränas vi när vi går vår akademiska utbildning att förhålla oss till ekonomi. Att värdera vårt konstnärsskap, hur kan vi fakturera, hur kan vi sälja, vilken alternativ finns det till inkomst. Hur kan vi gå i pension, hur kan vi få A-kassa och föräldrar-peng. Vilka strategier finns det egentligen. Det är en kompakt dimma och debatten och samtalet inom den konstnärliga utbildningen som jag gick på Akademin Valand uteblir. Det verkar vara ”ett känsligt ämne” där det blir upp till var och en att lösa frågan. Vilket självklart medför ångest för många, där flertalet av oss mår bra av tydliga försörjningsalternativ för att kunna ägna oss åt vårat konstnärsskap. På Akademin Valand hade vi en kurs som vi skulle planera själva som resulterade i en middag med yrkesverksamma konstnärer. Syftet var att ta reda på, ”Hur gör ni?”. Det var en trevlig middag. Mycket trevlig. 

Akademin Valand vill gärna att man reflekterar över sin roll som konstnär i samhället. Jag skulle vilja att Akademin Valand reflekterade över hur de förbereder de utbildade konstnärerna för den ekonomiska realitet vi befinner oss i. Hur samhällskritiska vi än må vara, behöver vi förhålla oss till de ekonomiska ramar som finns i dag och tyvärr styr den oss vare sig vi vill eller inte. Kanske har de börjat med en sådan kurs, det vore bra. Kursen borde heta: Verkligheten.

Akademin Valand beskriver vad Fri konst involverar: (Finns på deras hemsida).
Benämningen ”fri konst” involverar t.ex. kollage, performance, film, fotografi, installation, curatoriska praktiker, social praktik, publicering, aktivism, skrivande, mediakampanjer, industriell tillverkning, samhällsrörelser och ett stort antal andra praktiker. Inom ämnet ryms även aktiviteter där det ibland inte finns något objekt eller någon bild kvar efter genomförandet. 

Akademin Valand vill att man i sin masteransökan i Fri Konst skall reflektera över sin roll som konstnär i samhället. Fin intention, men jag undrar hur den reflektionen tas emot och hur Akademin Valand planerar att utveckla den frågan i sin masterutbildning rent konkret. En workshop med skatteverket kanske? Ett seminarium med politiker där frågan kan problematiseras? Eller kanske med stadsarkitekten om planbestämmelser och upphandlingar? Vilken syn har samhället på konsten och konstnärens roll? Är inte den frågan så oerhört mycket mer intressant att ta hand om. 

Jag är väldigt nyfiken på det, hur samhället upplever samtidskonsten i dag. Hade inte det varit väldigt intressant att göra en marknadsundersökning på det.

Några exempel på hur de strukturer som finns i samhället styr oss konstnärer och den konst som blir mest synlig och tillgänglig är bland annat Skatteverket. Det är enbart bildkonstnärer och skulptörer som är befriade från moms upp till 336.000:-. Inom akademin utbildar vi konstnärer inom den Fria konsten. Vi utbildar inte längre bildkonstnärer och skulptörer. Skatteverket borde erbjuda avdrag upp till samma summa för alla yrkesverksamma konstnärer som arbetar med sitt yrke, Den Fria Konsten. Allt annat är fel. 

Ett annat exempel är upphandlingar. Varför skall man kryssa i om man är bildkonstnär eller skulptör? Mossa, det växer mossa säger jag bara. När det finns så många intressanta konstnärsskap. Och varför måste det vara beständigt? Varför kan man inte köpa in tidsbaserade verk. Mycket mer intressant i det samhälle vi lever i. Det kan till och med bidra till en ökad samhällsdebatt och politiskt engagemang på lokal nivå.   

Ett tips är alltså: Använd den akademiska termen, Fri Konst. 

Nåväl och slutligen,
släpp den Fria Konsten lös. Låt oss enas om att vi gör konst och att den kan gestaltas på väldigt många olika sätt. Skicka faktura, bara så där, när beställaren minst anar det.  Jag kan lägga ut en prislista som är rimlig. 

Pling plong.
Anna Kristina Bergman